Bortbytingen

Bortbytingen, 13 år och troll är uppfostrad av ett bondpar men känner sig inte hemma hos dem. Avskydd och föraktad av människorna i byn och bonden kan knappt tåla att se den. Men, bondhustrun försvarar och beskyddar den som om den var hennes egen. Även om hon längtar efter sitt eget barn. Sitt riktiga barn, det som trollen bytte mot Bortbytingen.

Under sina nattliga vandringar springer Bortbytingen på Mylingen, spökbarnet som inte kan få ro i sin grav förrän någon ger den ett namn. Den säger att människorna är elaka och att Bortbytingen borde ge sig av. Bortbytingen längtar bort men något håller den kvar.

Selma Lagerlöfs mörka novell i Sara Bergmark Elfgrens dramatisering är en berättelse om identitet och tillhörighet. Hur mycket är man beredd att förändra sig själv, eller tvinga andra att förändras, för att passa in? Bortbytingen är, i Hanna Nygårds regi, en förtrollande och lekfull berättelse för hela familjen om att acceptera sig själv och att i slutändan bli accepterad. Heidi Saikkonens scenografi, tillsammans med Madde Edlunds musik, skapar ett drömskt rum där väsen och skog smälter samman och gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut. Här skapas en saga som får oss att fundera över vem som egentligen är människa och vem som är troll.

Selma Lagerlöfs novell En Bortbyting är, som många av hennes berättelser, inspirerad av svensk folktro, och kom ut första gången 1908 i tidskriften Idun. Den publicerades under namnet Bortbytingen i skriftsamlingen Troll och människor, 1915 och har även bearbetats om till bilderböcker för barn, såväl som till barnteateruppsättningar. Trots sina drygt 100 år på nacken används begreppet Bortbyting och tematiken i berättelsen än idag i diskussioner kring moraliska frågor om hur man behandlar andra.