OM UNDRAN ÖVER VAR BRUDARNA ÄR

Viktoria Folkesson om utgångspunkten för hennes föreställning Var är brudarna?. Och om några banbrytande brudar vars enastående insatser förtjänar större plats historieberättandet.

2015 genomförde Dagens Nyheter en granskning av historieböcker för högstadiet. Det visade sig att bara 13 procent av alla namngivna historiska personer var kvinnor. I år, 2024, publicerades en ny granskning. Resultatet visar på en ökning till ett genomsnitt på 27 procent. Vissa historieböcker berättar om fler kvinnor. Vissa om färre. Även om detta givetvis indikerar ett steg i rätt riktning, är det fortfarande långt ifrån tillräckligt. Vi har fortfarande en lång väg att gå när det gäller att inkludera kvinnors historia fullt ut i historieundervisningen.

Det är tredje gången som Var är brudarna? spelas, vilket jag såklart är väldigt glad för. Samtidigt som det kan kännas frustrerande att behovet av att påminna om kvinnors existens och betydelse för vår gemensamma historia fortfarande är så påtagligt. Trots framsteg kämpar vi fortfarande med en snedvriden bild av historien, där kvinnor alltför ofta marginaliseras eller glöms bort.

I mitt arbete har jag stött på många som, likt karaktären Leif, försöker bagatellisera eller bortförklara bristen på kvinnor i historieberättandet. För er som inte vet vem Leif är så är han föreställningens självutnämnda professor på området (ganska lik mig till utseendet, fast med skägg). Leif må vara en karikatyr, men står för ett hopkok av alla de svar jag fått på frågor efter kvinnor när jag läst idéhistoria på universitetet. Leif är inte dum eller elak. Leif är bara okunnig på just området kvinnohistoria. Och ibland kan det vara svårt att erkänna sin okunnighet.

”Det var väldigt svårt att vara kvinna då”. Eller ”de kanske inte tänkte så mycket på den tiden”. Avsaknaden av kvinnor i historieberättandet skylls på tidsandan eller påstådda begränsningar för kvinnor "då". Som någon slags diffus tidsmarkör för något som hände för längesedan. Då brukar jag tänka på Aspasia som levde ”då”, och på Simone de Beauvoir som levde i vår moderna nutid.

Aspasia var filosof och retoriker i antikens Aten, demokratins vagga, och en av sin tids mest framstående intellektuella. Hon levde tillsammans med Perikles, en av de första statsmännen i det nya demokratiska Aten. Trots detta nekades hon rösträtt och erkännande för sina insatser på grund av sitt kön. ”Ja men det var ju då. Under antiken var det ju jättejobbigt att vara kvinna”.

Men faktum är att Simone de Beauvoir, fransk författare, filosof och en av de smartaste eleverna som någonsin studerat vid Université de Paris (senare Sorbonne) bara haft rösträtt i 4 år när hennes samhällsomstörtande bok Det andra könet, om manssamhällets myter om kvinnan, kom ut 1949. Cirka 2000 år efter Aspasias tid.

Frågan "Var är brudarna?" har ställts och omformulerats genom århundraden av kvinnor som kämpat för att göra sina röster hörda och sina historier berättade. Bland annat av Christin de Pizan på 1300-talet. Eftersom ingen kunde svara så fick hon svara själv. Hon skrev den genuskritiska boken Kvinnostaden där hon angriper samtidens alla nidbilder och hätska ord om kvinnor genom att bygga en stad där varje byggsten består av framstående kvinnor från historien, samtiden eller mytens värld. 700 år senare frågade Nina Burton samma sak. Resultatet blev boken Den nya kvinnostaden.

Kvinnor har alltid funnits. Och har genom alla tider bidragit till samhället på olika sätt. Oavsett om de har blivit uppmärksammade för det eller inte. Det är hög tid att integrera dessa berättelser i våra historieböcker och undervisningssystem. Så att vi vid nästa granskning inte behöver fråga var brudarna är, för de kommer att vara synliga och erkända som den självklara del av historien de är.

Här är några fler banbrytande brudar vars enastående insatser inte har fått den breda uppmärksamhet de förtjänar:

Hypatia, vetenskapskvinna och ansvarig för den matematiska fakulteten vid Museion i 400-talets Alexandria, var en av antikens mest lysande intellektuella och har bidragit till många banbrytande upptäckter inom matematik och vetenskap. Hon var också intresserad av mekanik och teknologi, utvecklade en apparat för destillering av vatten och instrument för mätning av vattenstånd och vätskors densitet. År 415 blev hon brutalt mördad av en kristen mobb på grund av sina idéer och religiösa åsikter.

Hildegard av Bingen var medeltida mystiker, författare, kompositör och läkare, född i 1100-talets Tyskland. Hon grundade ett kloster där hon främjade kvinnors utbildning och hälsa. Hildegard var också känd för sina visioner och andliga skrifter. Hennes musikaliska kompositioner, särskilt hennes Gregorianska sånger, fortsätter att fascinera och inspirera människor än idag. Hon är en ikonisk figur vars mångsidiga bidrag till kultur och samhälle har lämnat ett betydande avtryck.

Marguerite de Navarre, född 1492, var en inflytelserik fransk författare och politisk figur under renässansen. Hon var syster till kung Frans I av Frankrike och var känd för sin patronage av konst, litteratur och humanism. Marguerite de Navarre var själv en framstående författare och är mest känd för sin novellsamling "Heptaméron", som visar hennes intellektuella skicklighet och känslighet för mänskliga relationer. Hon spelade också en viktig roll i främjandet av den protestantiska reformationen i Frankrike och stödde religiös tolerans.

Margaret Cavendish, född år 1623, var en engelsk författare och en av de mest betydande kvinnliga intellektuella under sin tid. Hon skrev om ett brett spektrum av ämnen, inklusive filosofi, naturvetenskap, politik och litteratur. Cavendish var känd för sin djärva och originella tänkande och för att vara en föregångare inom science fiction-genren.

Olympe de Gouges, var författare och politisk aktivist. Företrädare för kvinnors, slavars och utomäktenskapliga barns rättigheter, och argumenterade för en sorts välfärdsstat och fördelningspolitik med hjälp av skatter under revolutionen i 1700-talets Frankrike. I sitt banbrytande verk "Förklaringen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter" krävde hon jämlikhet mellan könen och kvinnors rättigheter inom samhället och politiken. 1793 avrättades hon för sina ”progressiva åsikter”.

Ada Lovelace, född år 1815 i London, var en brittisk matematiker, författare och pionjär inom datorvetenskap. Hon formulerade den första algoritmen avsedd att utföras av en maskin, vilket betraktas som det första datorprogrammet någonsin. Hennes banbrytande arbete har lagt grunden för den moderna datavetenskapen.

Isabella Bird, född 1831, var en brittisk upptäcktsresande, författare och fotograf. Hon var känd för sina modiga och äventyrliga resor runt om i världen på 1800-talet, trots att det var ovanligt för kvinnor att resa ensamma vid den tiden. Bird reste till platser som Hawaii, Japan, Kina, Indien och Afrika och dokumenterade sina äventyr i flera böcker och artiklar.

Mary Kingsley, född år 1862, var en brittisk upptäcktsresande och författare som gjorde banbrytande utforskningar i Västafrika i slutet av 1800-talet. Trots att hon växte upp i en tid då kvinnor hade begränsade möjligheter till äventyr och utforskning, bröt Kingsley mot konventionerna och reste ensam till områden som Kamerun och Gabon. Hennes äventyr finns dokumenterade bland annat i böckerna "Travels in West Africa" och "West African Studies".

Viktoria Folkesson
Skådespelare